Källor: www.iq.se och www.iqstars.se

Många frisksportare utnyttjar allemansrätten för att motionera, tävla, promenera och njuta. Flera frisksportare bedriver också företag som är helt avhängiga användning av naturen vilket också gäller verksamheten på Stensund. Vi har därför all anledning att både följa och medverka i debatten, speciellt som vi i mångt och mycket redan medverkar i den folkbildning som efterfrågas.

14-15 mars äger Naturvårdsverkets årliga tankesmedja för friluftsliv rum där årets tema är just Natur- och kulturturism. Tanken med konferensen är att samla friluftslivets aktörer för dialog, utveckla friluftslivet och att stimulera till mer friluftsliv. Visst borde Svenska Frisksportförbundet finnas med där antingen fysiskt eller följa med på webben!?!

Det säkraste vetenskapliga underlaget gäller tjocktarms- och ändtarmscancer – den tredje vanligaste cancerformen i Sverige som drabbar ungefär 6.000 människor varje år. Mer preliminära uppgifter tyder på att charkuteriprodukter och rött kött ökar risken för bland annat cancer i bukspottskörteln, strupen, lungorna och prostatan samt stroke och typ 2-diabetes.

– När det gäller tjock- och ändtarmscancer är sambandet klart bevisat. Forskarna är helt överens. För de andra sjukdomarna håller bevisen på att ackumuleras, säger Alicja Wolk som är professor i nutrionsepidemiologi vid Karolinska institutet i en artikel i Dagens Nyheter.

Forskarna skiljer på ”rött kött” och kött från fågel och fisk. Det som kallas för ”rött kött” är kött från nötboskap, grisar, får och getter, alltså djur med huvudsakligen röda och järnrika muskelceller. Det röda köttet läggs i en kategori och charkprodukterna i en annan när forskarna räknar på resultatet. Studierna tenderar att visa en högre och tydligare cancerrisk för charkprodukterna än för det röda köttet. För fågelkött och fisk syns ingen riskökning alls.

Internationella cancerforskningsfonden WCRF rekommenderar – baserat på de vetenskapliga belägg som finns – att människor ska begränsa sin konsumtion av rött kött till ett halvt kilo i veckan och helt undvika charkuteriprodukter.

− Man hör ofta att det är så bra för barn med lagsport för att de rör på sig, får självförtroende och lär sig laganda. Men vi märkte att föräldrarna också påverkas väldigt positivt av att deras barn deltar i lagsporter, säger forskaren Travis Dorch vid Purdue University i Indiana, USA.

De vuxna organiserar samåkningar, fixar fika och turas om att tvätta, vilket kräver att man samarbetar. Det är dessutom vanligt att föräldrar till idrottande barn själva blir sportigare och föräldrarna i studien kände att idrottandet stärkte banden mellan föräldrar och barn.

Sara Svensson

Källa: Journal of sport and exercise psychology

Väl mött nästa år igen, då blir det 24-26 augusti!

Mattias Wuopio, Frisksport Falun

− Det är en tävlingsform där man springer och cyklar. Distanserna kan se lite olika ut men i VM sprang vi först 10 km, sedan cyklade vi 150 km och avslutade sedan med 30 km löpning.

Hur kändes det att ta silver i VM?

− Helt underbart och väldigt roligt! Jag hade siktat på en topp tre-placering så jag är väldigt nöjd. Jag blev mamma till en liten kille i slutet av januari så jag har kämpat hela våren och sommaren för att komma tillbaka. I och med att jag vann VM-silver är jag tillbaka, och kanske till och med bättre än förr!

Hur förberedde du dig inför tävlingen?

− Jag cyklade ett par långpass över fem timmar och sprang ett par pass på tre timmar. Jag förberedde mig även mentalt genom att tänka mycket på tävlingen och  dagarna innan försökte jag fokusera mer och mer på tävlingen, att hitta den rätta känslan i kroppen, äta bra och vila.

Sara Svensson

En kurs som aldrig tidigare arrangerats var ”Normalt!”.

− Jag har fått lära mig massor om normer och oskrivna regler. Det var både intressant och roligt, sade Joakim Linde från Sjövalla FK som var mycket nöjd med kursen.

Alla kurserna hade enskilda kurspass under helgen, men det fanns också tid för att umgås med de övriga deltagarna. På lördagskvällen var det gemensamma aktiviteter för alla kursdeltagare då en film visades i aulan. För dem som fortfarande hade energi kvar hölls det olika aktiviteter nere i skolans idrottshall. 

Efter välbehövd sömn var det dags för de sista kurspassen och sedan bjöd danskursdeltagarna på dansuppvisning innan det var dags att säga hejdå till alla nya och gamla kompisar och bege sig hemåt igen efter ännu en lyckad höstkurs med Frisksport. 

Johanna Fogelberg

Även om jag är vegetarian så förfäktar jag inte att alla bara ska äta grönt. Däremot tycker jag att den enorma ökning av köttätande är anmärkningsvärd och i kombination med prispressen och användning av billigt kött som lockvara förödande både för människors och djurs hälsa.

Infotainment som Landet Brunsås där allvar blandas med tokigheter är förhoppningsvis ett effektivt sätt att nå ut till många. Förra årets uppmärksammade bilder på grisar skapade visserligen en större efterfrågan på ekologisk skinka, men totalt sett skedde ingen direkt nedgång. Om vi ska få förbättrade villkor för både djur och svenska djurhållare krävs att opinionsbildare är ihärdiga och påhittiga. Och att vi som konsumenter slutar blunda för hur vår mat går från levande djur till kött på tallriken.

För precis som Kristin Lundell avslutar sin krönika: ”Om något är för billigt är det bara för att någon annan får betala för det.”

Lena Holmberg, Sjövalla Frisksportklubb och Jönköpings Frisksportklubb

Ungdomarna fick skriva ned allt de åt och sedan ställde forskarna kontrollfrågor om deras kost. Intervjuerna kompletterades med blodprover där man mätte homocysteinnivåerna, en bra markör för kroppens folatförråd. -Det vi ser i tvärsnittsstudien är att de som har ett högre intag av folat också har högre skolbetyg, säger Anita Hurtig-Wennlöf, forskare i biomedicin vid Örebro universitet. Ungdomar med höga folatnivåer hade i genomsnitt 20 betygspoäng fler än de med låga nivåer. -Om det är en bestående skillnad har det avgörande betydelse om man ska studera vidare, säger Anita Hurtig-Wennlöf. Vi tycker att observationen är väldigt intressant eftersom folat är en så viktig byggsten i många neurofysiologiska processer.

Folater kan påverka den kognitiva förmågan, att ta in och tolka information. Resultatet visar enligt forskarna att bra skolmat och goda matvanor i hemmet är viktigt för att ge skolungdomar en bra start i livet.

Källa: TT

Fakta: Livsmedel med mycket folat

Folsyra och folat är B-vitamin. Folat finns naturligt i mat, medan folsyra är ett konstgjort framställt folat som används vid berikning och i kosttillskott. Folsyra tas upp lättare av kroppen än folat.

Dessa livsmedel innehåller mycket folat:

• Baljväxter, som bönor, kikärter, gröna ärter, sockerärter, linser

• Gröna bladgrönsaker som spenat, ruccola, frisésallat, machésallat

• Kål som broccoli, brysselkål, blomkål

• Rotfrukter som kålrot, rödbetor, rotpersilja

• Grönsaker som röd paprika, majs

• Frukt som apelsin, kiwi, honungsmelon

• Bär som jordgubbar, hallon, björnbär, svarta vinbär

• Fullkornsprodukter, som bröd, råris, fullkornsgryn

• Leverpastej och lever

Källa: Livsmedelsverket

Styrkta av fika tog vi sedan oss an nästa utmaning: att komma under en 75 cm låg spång i strömt vatten. Framåtlut, bakåtlut, sidolut – alla sätt testades i denna limboövning och dokumenterades av paparazzi.

På vår väg västerut passerade vi mjuka, rosa bohusklippor som stupade brant ned i djupet. Med det rasande tempo vi höll var det svårt att hålla föreskrivna 5 knop i Skåpesund.

Väl ute satte vi kurs mot Lilla Askerös röda väderkvarn och möttes av nordanvinden. Med vågorna rullande in rakt mot aktern gled vi in i hamnen och tackade varandra för god kamp.

Bättre väder hade utlovats dag 2, men regnet hängde i luften medan vi väntade på att västergötarna skulle behaga vakna. Denna dag gick turen söderut och det dröjde inte länge förrän första kajaken satt fast i dyn, så styrketräningen på Friskis kom väl till pass.

Vi utforskade strandängarna längs Saltholmarna på jakt efter den ultimata fikaplatsen då en simmande mink uppenbarade sig och visade oss vägen. Efter maten inleddes ett kajakpolospel som dock fick avbrytas på grund av minkunge på plan. Med maken på semester på grannön, två pipande ungar på stranden och en i vattnet var Mor Mink av förklarliga skäl något stressad. Vi satte kurs mot SKF:s gamla semesterparadis Lilla Brattön där vi åt glass och skådade ut över den glittrande fjärden och höga Tjörnbron.

Solen gassade sista sträckan. En härlig paddlingshelg till ända med löfte om ett glatt återseende bara en vecka fram i tiden på Rikslägret i Forsheda!

Se fler bilder från Havspaddlingen

/Jaana Rankanen och Lena Holmberg, Sjövalla Frisksportklubb

Det tror jag är en nyttig övning för oss alla!

http://www.unf.se/Material/UNF-Shoppen/Gratismaterial/

Ungefär vid samma tid fick New York stora problem med övergivna tomter i samband med den ekonomiska nedgången och började med stadsodling. Du kanske kommer ihåg filmen Gifta på låtsas från 1990, med Gérard Depardieu och Andie MacDowell som tog upp detta (och annat J). Men även andra städer som till exempel Detroit har också gjort liknande resor.

Men det är inte helt oproblematiskt att odla grönsaker i lite större skala och för mer kommersiellt bruk. Kunskap krävs för att grönsakerna ska bli giftfria och näringsrika. I USA har därför flera organisationer växt fram som tillhandahåller olika former av stöd och kompetensutveckling som till exempel Growing Power, GreenThumb Community Gardens, GrowNYC’s Open Space Greening och Green Guerillas. Man jobbar också långsiktigt genom att låta skolbarn få lära sig hur man odlar. En motsvarighet i Kanada är City Farmer.

Även i Sverige finns exempel på grön guerillaverksamhet som exempelvis i Malmö. I Göteborg bildades nätverket ”Plantera Staden” som bland annat omvandlade en karg yta framför Världskulturmuseet till en trädgård. Givetvis är detta inte en oomtvistad företeelse utan har kommenterats av bloggare som till exempel Johan Erlandsson och Maja Söderberg.

2009 gjorde Hanna Asp ett kandidatexamensarbete på Sveriges Lantbruksuniversitet om stadsodling. I sina slutreflektioner konstaterar hon att det borde ingå mer om stadsodling i landskapsarkitektutbildningen.

”Det är inte konstigt att stadsodling blivit en sådan trend. Genom relativt enkla metoder kan man nå stora mål inom hållbar utveckling. Dagens urbanisering leder till att majoriteten av världens befolkning kommer att bo i storstäder. Om målet är att utveckla samhället och städerna i en mer hållbar riktning tror jag vi måste satsa på stadsodling. Ur planeringssynpunkt borde detta vara minst lika viktigt som vägar och övrig infrastruktur.”

Men vad har nu detta med arbetslinjens fas tre att göra? För att komma dit gör vi en omväg via Gröna Rehab som drivs av Botaniska Trädgården i Göteborg. Dit kan utbrända medarbetare hos Västra Götalandsregionen komma för att genom trädgårdsarbete ta sig tillbaka till ett normalt arbetsliv. Fördelarna med stadsodling framhävs ofta utifrån ett miljöperspektiv där växterna kan bidra med mer vegetarisk, närproducerad mat som samtidigt bidrar med friskare luft. Men tänk om de riktigt stora fördelarna istället handlar om att samtidigt få fler människor tillbaka i arbete eller ge ungdomar chans att komma in i arbetslivet? Vad tror du?

Inom Frisksport har vi en tradition med låga avgifter på det mesta, vilket många gånger är en ytterst sympatisk egenskap och som ligger i linje med vår ambition att verkligen vara en rörelse som alla kan vara med i. Jag skulle dock vilja sticka ut hakan och säga att det kan vara dags att fundera på hur vi sätter pris på och värderar Frisksport.

Jag är idag aktiv medlem i två ideella föreningar i Mölnlycke: Sjövalla Frisksportklubb och Friskis&Svettis. Om jag tittar på kostnader så är årsmedlemsavgiften i Sjövalla 225 kr. Ungefär lika mycket betalar jag i träningsavgift i månaden för Friskis&Svettis plus en årsmedlemsavgift på 150 kr.

En jämförelse endast vad gäller kostnad visar då på att Friskis&Svettis är väldigt mycket dyrare än Sjövalla. Men jag tycker inte man ska stanna där utan också se till utbudet. Friskis&Svettis har i Mölnlycke ca 10 pass om dagen och ett stort välutrustat gym som är öppet varje dag. Ledarna är kompetenta och utbildade genom en intern kvalitetssäkrad process. I Sjövalla finns idag verksamhet inom fotboll, orientering, skate, trampolin, skidor och volleyboll men liksom inom alla Frisksportklubbar så finns möjlighet till alla möjliga sorters aktiviteter som ligger i linje med förbundsprogrammet. Här finns också ledarutbildning samt aktiviteter på distriktsnivå och nationellt. Vi har också en fin klubbstuga där det finns möjlighet att bada bastu efter en springtur runt Finnsjön.

Men bara för att det finns många aktiviteter betyder det inte att man själv nyttjar det. Själv spelar och tränar jag volleyboll 2-3 gånger i veckan och går på Friskis ungefär lika mycket. I tillägg åker jag också på många av de frisksportaktiviteter som arrangeras och ser exempelvis mycket fram emot årets Riksläger.

Utöver kostnad, kvalitet, utbud och nyttjandegrad så tycker jag att man behöver fråga sig vilket sammantaget värde som medlemskapet innebär. För mig är det väldigt värdefullt att ha så många olika och bra Friskis-träningspass att välja bland, eftersom mitt jobb gör att jag har oregelbundna tider. Det jag värderar högst med mitt medlemskap i Sjövalla är den gemenskap som jag får ta del av på alla nivåer. För min del så är den nuvarande medlemsavgiften ett lågt pris för det värde jag upplever att jag får tillbaka.

Speciellt om man sätter denna kostnad i relation till annat. För att se Pirates of the Caribbean får man slanta upp 110 kr. Enligt Statistisk Årsbok 2010 från SCB så mumsar medelsvensson i sig godis för 1 475 kronor 2008 och jag är nog rädd för att jag var en av dem. En middag på favoritrestaurangen Bombay Palace går lätt på 200 kr, även om jag äter vegetariskt och inte dricker någon alkohol. Ifall jag hade fortsatt min innebandykarriär och varit en aktiv veteran i Pixbo så hade jag fått betala en årsmedlemsavgift på 200 kr + verksamhetsavgift 450 kr + licensavgift 270 kr.

Olika klubbar har olika regler vad gäller årsavgift, verksamhetsavgift och licensavgift. Det kan också skilja sig mellan olika sektioner i en klubb. Mitt jobb råkar också ha en friskvårdspremie som täcker delar av min kostnad för Friskis&Svettis. Min poäng är att det är viktigt att se till helheten och verkligen fundera över vad man får för pengarna. Både klubbar och Svenska Frisksportförbundet behöver också bli ännu bättre på att visa upp allt bra man faktiskt skapar så att fler kan ta del av det och värdera det utbud man har tillgång till. Vad tycker du?

Vi hade bokat åtta stugor och två bussar så det blev full fart från första till sista stund. Vi åkte utför på skidor och bräda, längdåkning i isiga spår och lite skidakrobatik och hundspann.

Ja, det var mycket kul som hanns med under dagarna. Och det viktigaste av allt; kompisar som träffades och hade det fint tillsammans.

Vårkurs på Stensund. För exakt ett år sedan klev jag in på detta underbara slott för första gången. Det är ett år sedan jag gick Basic och lärde känna en hel hög med underbara frisksportare. Det känns som om det är evigheter sedan, men ändå som om det var igår. 

I år föll mitt kursval på drama. Med en grupp beståendes av 14 ganska bekanta ansikten för min del, gjorde vi tusen olika sorters improvisationsövningar - alla lika roliga! Vi lekte helt galna lekar och satte upp små pjäser. Jag hade verkligen roligt och det är absolut en kurs som jag kan rekommendera!

Stoppad av spagat

Cirkusledarutbildningen hade någon slags tävling - de skulle visa upp sina färdigheter för så många som möjligt. Mellan kurspass-en kunde man därför bli stopp-ad av en cirkuskursdeltagare som skulle jonglera, stå på händer, gå ner i spagat eller något annat. Lite applåder - och de var nöjda!  

Och ibland kunde man stöta på en koncentrerad danselev som troligen stod och dansade i huvudet, om inte i verkligheten! 

På lördagskvällen hade vi en gemensam aktivitet med två dansinstruktörer - vi hade både linedance, pardans och ringdans! Visst är sånt alltid lite pinsamt, men jag tycker sånt är kul också faktiskt. Varm blev man i alla fall! Efter det visades Melodifestivalen för dem som ville se, och senare rullade en film också. Perfekt tillfälle att umgås med alla man inte gick samma kurs som, men som man ändå lärt känna på andra frisksportsktiviteter!

Uppvisningar sista dagen

Sista dagen skulle vi skriva ihop en pjäs och visa upp för allihopa. Själv känner jag mig väldigt stolt över vad vi och de andra kurserna visade upp! Precis som alltid var det hemskt att lämna Stensund och alla människor.

Visst kan kurs låta grått, tråkigt och olockande men tro mig - det kommer att vara ett av de bästa beslut du någonsin tagit i ditt liv om du väljer att gå en kurs. Stämningen är underbar och människorna är helt underbara. Man mår bra av Frisksport!

− Ett par turskidor är stabilare. De är lite bredare och lite tjockare plus att man har en stabilare och varmare pjäxa på sig som kallas för turpjäxa. Och så är turåkning lite lugnare, man hetsar inte fram utan det är mer njutning, mer som en promenad. Men det kan också vara jobbigt beroende på hur stark fysiskt man är eller hur snabbt man väljer att åka så klart, säger hon.

Det hon gillar bäst med att gå på tur är att komma ut i naturen.

−  Det är en fantastisk känsla att komma ut på fjället. Sen kan man använda turskidor även i södra Sverige och åka ut i obanad terräng, men när man är på fjället kommer man verkligen ut i vildmarken. Det är en fysisk aktivitet men det är inte jätteansträngande för en person med normal kondition. Det är väldigt rofyllt, tycker hon. 

Åka med guide

Anette tycker att man ska åka med en guide om man aldrig har åkt på tur tidigare och berättar att det finns fjällkurser med guider längs hela svenska fjällskedjan.

− Om man åker med en guide får man lära sig fjällvett samtidigt som man åker. Man får veta vad man ska tänka på, faror som kan komma och hur vädret kan skifta. Men om man redan har lite vana av att åka och ger sig ut själv tycker jag att man innan man startar ska prata med lokalbefolkning och personalen där man bor om vädret så att man är förberedd på om det ska komma en snöstorm eller inte.

Hon gillar också att man kan bestämma bekvämlighetsnivå själv.

− Om man åker från fjällstation till fjällstation eller fjällstuga så kanske man inte behöver ta med sig så mycket i packningen. Man kan välja att laga mat själv men man kan också köpa den på plats om man vill. Om man vill ta med sig egen mat är det bra att tänka till så att man inte tar med för tunga saker som man måste åka runt med i ryggsäcken hela dagen, säger hon.

Frisksportledare

Ragnar Gudmundsson från Mölnlycke FK har varit turledare på Frisksportarnas fjällvecka nästan varje år sedan början av 90-talet. Han trivs bra med att leda grupper med skidåkare över fjället.

− Att åka ut på fjället, komma upp på orörd snö och titta sig omkring ger en känsla av frihet. Fördelen med att åka i en grupp är att det samtidigt blir en känsla av trygghet, säger han.

Innan man ger sig iväg på en fjällresa tycker han att man måste tänka på var man vill åka.

− Det är viktigt att bestämma sig för om man har tänkt följa de uppkörda spåren som finns eller ge sig ut i obanad terräng. Om man ska köra i spåren ska man ha skidor med hårt spann. De glider bra men nackdelen är att de är svåra att bromsa med. Man har inte kontroll på skidorna på samma sätt som skidor med mjukt spann som man har när man går på tur i obanad terräng. Så när man köper skidor måste man bestämma sig för om man ska köra mest i spår eller lämna spåren och köra ut på fjället, säger han.

För mycket kläder

Ragnar berättar att det största felet han ser bland skidåkare är att man tar på sig för mycket kläder.

− En grundregel när man ska gå på tur är att när man startar så ska man inte ha mer kläder på sig än att man småfryser lite i början när man står och väntar på att gruppen ska bli klar. Om man tycker att det är varmt och behagligt då när man står och väntar kommer man att bli för varm när man sätter igång att åka. Men man måste också tänka på att ta med sig en ryggsäck med förstärkningskläder som man kan ta på sig när man rastar och stannar till, säger han.

Han påpekar också att det gäller att inte ha för mycket på fötterna i pjäxorna.

− Det är viktigt att det inte trycker någonstans för då fryser man. Om man har skor där man får plats med en socka kan man inte ta på sig ett par sockar till och tro att det blir varmare, för när det blir för trångt fryser man. Om det är riktigt kallt kan man istället ha ett överdrag över skorna, tycker han.

Träna innan

Ragnar tycker inte att man behöver några speciella förkunskaper för att gå på tur men han tycker att man ska försöka åka några mil på skidor innan man åker upp till fjället.

− Annars är risken att man får mycket träningsvärk andra eller tredje dagen och det är inte roligt. Det är också viktigt att inte överskatta sin förmåga så att man inte anmäler sig till en grupp som ska gå 2,5 mil när man kanske inte har tränat mer än en mil i taget. Man ska välja en grupp som ligger på ens egen nivå så att man kan åka med utan att jobba stenhårt. Då får man den bästa upplevelsen och det är fantastiskt att åka på fjället. Själv föredrar jag att lämna de uppkörda spåren och åka ut i den orörda naturen, säger han.

Foto: Johan Marklund

Kursen finns i tre olika steg som man går ett i taget, ett steg per tillfälle. Kurserna har lite olika inriktning och mål. Första steget är en grundläggande utbildning i ledarskap och frisksportideologi och man lär sig leda barn- och ungdomsgrupper på ett bra sätt. Steg två är mer inriktat på att leda större arrangemang som ungdomshelger eller kvällsunderhållning och under Steg 3 fördjupar man sina ledarkunskaper ytterliggare och när man är färdig ska man ha kunskaper nog att kunna leda en Basic-kurs.

Mer än teori

Kurs är ett ord som mestadels förknippas med plugg och skolbänken, men de här tre kurserna är så mycket mer än bara teoretisk utbildning. Som deltagare får man praktisera sina nyvunna kunskaper redan på plats genom att göra precis det som kurserna ska lära en. De som går steg ett får hålla i egna idrottspass och aktiviteter som de själva får planera tillsammans i mindre grupper.

De som går steg två får i mindre grupper hålla i några av veckans kvällsaktiviteter som t.ex. nyårsaftonskvällen. Detta får de genomföra ungefär som de vill, men med vägledning av ledarna.

Treorna har som ”examensarbete” att prata inför resten av sin grupp om ett ämne som berör dem och som de vill dela med sig av.

Vänner för livet

Den veckan som kursen håller på, lär man känna sina kurskamrater och kommer en del av dem mycket nära. Jag själv har skaffat mig vänner för livet under denna kurs och stärkt vänskap som fanns sen innan. Det sättet som ledarna kombinerade teoretisk utbildning med samarbetsövningar, rollspel och en och annan lek, var ett perfekt sätt att lära sig att lita på sina kamrater och få en uppfattning om hur man skulle bete sig som ledare för en grupp. Jag kommer utan tvekan att återvända till Stensund för att gå nästa steg vid nästa årsskifte.

Text: David Josefsson, Skillingaryds FK   Foto: Johanna Fogelberg, Trosa FK

Produktion av livsmedel, från jord till bord, står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön på andra sätt, till exempel genom användning av växtskyddsmedel, övergödning och utfiskning.

– Som konsument finns det mycket man kan göra för att minska sin miljöpåverkan – om man har kunskapen. Och konsumenterna har också makt att påverka produktionen i en mer miljövänligt riktning, genom att ställa krav på producenterna, säger Inger Andersson.

I Sverige äter vi i dag i genomsnitt cirka 65 kilo kött per person och år. Det är 20 procent mer än för bara tio år sedan. Djurproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser.

– Därför är det positivt för klimatet om man minskar på köttportionerna eller byter ut kött mot ett vegetariskt alternativ någon gång i veckan, säger Inger Andersson.

Fisk är till stora delar en vild resurs som vi måste hushålla med.

– Om vi vill kunna äta fisk i framtiden är det viktigt att fisken fångas eller odlas på ett hållbart sätt. Här kan man ta hjälp av den miljömärkning som finns för att hitta de hållbara alternativen, säger Inger Andersson.

När det gäller grönsaker har grova och tåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli och lök mindre påverkan på klimatet än växthusodlade grönsaker som tomat, sallad och gurka. Grövre grönsaker kan också lagras under längre tid vilket minskar onödigt svinn.

Mat och miljö är ett komplicerat område och ibland krockar olika miljöaspekter. Nötkött är till exempel negativt för klimatet. Samtidigt behövs betande kor för att hålla landskapet öppet.

– Som konsument måste man ibland välja vilka miljöaspekter man vill ta hänsyn till när man köper sin mat, säger Inger Andersson.

Informationen om matens miljöpåverkan har tagits fram i samarbete med Naturvårdsverket.

Information om mat och miljö

Ytterligare upplysningar

Inger Andersson, generaldirektör, via Livsmedelsverkets pressjour: 018–17 53 40

Visst har barnfamiljerna mycket att göra, studenterna måste läsa och så vidare men det skrämmer mig hur lätt så många tar på klubbens verksamhet och dess ekonomi. Vid dessa årsmöten fattas många viktiga beslut och jag tror att många missar möjligheter till finansiering av nya djärva grepp.

Det kan också löna sig att hålla ett öga på vilka satsningar som görs i kommunen för att kunna ta del av medel vilket till exempel FK Herkules gjorde och fick bidrag för att bygga om klubbstugan. I Sjövalla bevakar vi vad som händer med kommunens löfte med att göra elljusspår runt Finnsjön eftersom det skulle kunna medföra ökad försäljning i Finnsjögården.

Men det finns också anledning att lyfta blicken lite högre och längre för att se hur den statliga ekonomin utvecklas. Detta gäller på förbundsnivå där vi just nu försöker förstå hur Ungdomsstyrelsens krav ska kunna mötas, men också på andra nivåer. Mer och mer pengar kanaliseras regionalt snarare än från statliga organ vilket bland annat Göteborgs och Västergötlands distrikt dragit nytta av. Det finns också en stor chans/risk att Sverige får ca 6 storregioner och att landstingen då försvinner. Då har de klubbar som haft med Västra Götalandsregionen och Region Skåne ett försprång, eftersom dessa regioner redan är permanentade.

Alla kan dock dra nytta av EU-medel som fördelas regionalt som t.ex. LEADER, där föreningar tillsammans med kommuner och företag kan starta projekt tillsammans för att utveckla landsbygden. Stensund håller exempelvis på att undersöka detta.

Ekonomisk hållbarhet är centralt för alla verksamheter inom Frisksport: klubbar, distrikt, förbund och stiftelsen Frisksportgården. Har du några bra tips för hur vi kan tänka nytt och på så sätt finnas längre?

Undrar Lena

Alla kan läsa på forumet, titta på tex. Sandras inlägg om mässan "Allt för hälsan" eller tråden om rikslägret i forsheda 2011.

För att kunna skriva på forumet och även kommentera artiklar behöver du skapa ett användarkonto här. Det är enkelt och självklart gratis.

Våra forumregler hittar du här.